ADVENTURE

ADVENTURE

3:a i Norge med sega ben..

TävlingPosted by L-O Mon, April 07, 2014 00:17:06

Traditionell säsongsdebut i Norge idag då Baksjøløpet arrangerades för 34:e gången. Har varit där sen 2007. Ifjol gick det bra och var framförallt stark i löpningen utför mot mål i den kuperade och då snöiga banan. Länk . I år var det mycket bättre underlag. Eftersom det gick bra ifjol och jag hade en mycket bra känsla i kroppen förra helgen så hoppades jag att det skulle kännas bra. Det gjorde det väl också ett tag, så länge det gick uppför (loppet börjar med 1,5 km uppförsbacke), för direkt när jag kom ut på platt eller utförslöpning så funkade inte löpsteget alls. Kändes som det inte fanns någon spänst eller driv i benen och kunde inte på något sätt slappna av som jag brukar kunna göra utför när jag är i god form. Aj då! tänkte jag, nu får jag sota för att jag varit överambitiös i veckan. Efter drygt 4 km med lite upp och nerförslöpning så var benen helt skrot och var tvungen att i stort sett bryta loppet tillfälligt och börja jogga.

Startade sedan om igen och försökte hitta flytet men spänsten i benen var inte så bra så det kändes segt. Efter ett tag kom jag ändå in i något typ av flyt och det rullade på. När jag var uppe på banans högsta topp så låg jag ca 30 sek efter täten, försökte springa på i den långa utförslöpan sista biten men tappar ytterligare 30 sek på Gularlöparen Hallvard Nilsen och en kille till som spurtar om segern. Ifjol var det tvärtom sista biten, och jag kände nu hur det gick långsammare än den delen av banan gjorde ifjol trots snön som då låg så jag kom i mål som trea, en minut efter ungefär.

Nu är det ju så att det är bra killar framför och killen som vann gjorde 5 km på 14-talet sent ifjol så det är ingen skam att bli 3:a i det sällskapet men känslan i kroppen var en skillnad på ungefär två divisioner på dagsformen mot förra helgen och det bekräftar farten också. Bland annat överfart på viss träning, arbete i skogen med motorsåg och röjsåg, innebandy och fotboll slet nog på kroppen vad det verkar. Tur jag skall till Norge på jobb till veckan där ingen fysisk aktivitet står på programmet så jag får ta igen mig lite. Verkar som det behövs.

Om jag inte nådde upp till min bästa nivå idag så var det mycket värre för teamkamraten Frida i Set Sail/Forimp. Frida som varit långt under sin normala nivå ett litet tag nu. Frustrerande då man inte vet vad det beror på heller, i mitt fall så står det ganska klart vad som orsakat en tillfällig formsvacka och då är det inga problem men i Fridas fall är det något annat. Kan vara järnbrist då symtomen verkar likvärdiga. Eller något annat, men något är det som bromsar ordentligt. Riktigt tråkigt när det blir så. Får hoppas hon får ordning på allt så snabbt som möjligt. Säker på att det vänder snart för henne bara man hittar orsaken varför det går så tungt. Frida är Arvikas största talang för löpning på tjejsidan någonsin men inte ens då är det självklart att bara träna på och sen kommer resultaten, det är betydligt mer komplext än så..



  • Comments(0)//blogg.l-ogaverth.com/#post747